Nya Zeeland: 2011

Till Uluru, dit vill jag resa en gång i mitt liv..
får nöja mig med att denna gång flyga över.

Det börjar bli dag i Sydney.
Tre timmar kvar till mellanlandning i Sydney, dessutom
är vi försenade så vårt flyg till Christchurch ligger risigt till.
Men de stod redan vid gaten och bokade om oss.

Här är utsikten från vårt hotel, Hotel Grand Chancellor Christchurtch,
vi bodde på 19:e våningen med en vidsträckt utsikt, som turistboken beskrev den.

Första dagen blev en shopping dag.
Med reseguiden i handen tog vi en stadspromenad.

Vid Cathedral Square, en bilfritt "torg"

Vi besökte Christchurch Cathedral.
Där vi tände ljus för våra föräldrar.

Vi fortsatte mot New Regent Street,
som har spansk missionsstil byggdes 1932.
Här hoppade vi på spårvagnen som tog oss
med på en guidad rundtur i stan.

Efter att vi hade åkt runt ett varv gick vi av vid Art Center.
För att senare ta oss till den botaniska trädgården.

Mycket vackra blommor.

Här är jag, och nu börjar det bli rejält varmt.
Vi var nog de enda med långbyxor,,

Och här sitter maken i skuggan och får sitt första myggbett!

Vi började gå "hemåt" för att byta om.
Vid Bridg of Remembrance som hyllar minnet av artilleristerna
från Canterbury som tjänade i första och andra världskrigen,
såg vi dessa maoriungdomar, de dansade och sjöng.

Nu åker tröjan av.

Blomsterklockan som planteras om två gånger om året med mer än

5000 växter i vår och sommarskrud.

Floden som rinner genom Christchurch heter Avon river.
Här kan man åka stakbåt.
Här är kläderna för de som sköter om stakbåtarna.

Träden är så lika de svenska
ända tills man stöter på de här träden.
Cabbage tree, kan bli mellan 12-20 meter höga.

Morgonutsikt.

Där nere ligger gatan,,

Ja och så nästa morgon vaknar jag kl 06.03 av ett jordskalv.
Jag ligger i sängen och studsar runt lite, trodde maken
hade satt sig på min säng, det knirrar i huset.
Min resväska ligger mot väggen och gnisslar.
När det hade lugnat sig säger maken,
- Det var det värsta.
"lite" skrämmande.

Tydligen var det ett efterskalv, den 26 december på Boxingday var den
en jordbävning med 7,0 på Richterskalan. Då blev en del hus i staden så
pass skadade så de är stängda än idag.
Vi visste inte det då att det tydligen är rätt ofta jordskalv på Nya Zeeland.
Så den där "lastbilen" som körde förbi så det gungade på restaurangen kvällen före
var nog ingen lastbil, det kunde vi se på en web-sida när vi kom hem.

Den här dagen var det dax för oss att hämta bilen på flygplatsen
och bege oss söderut via östkusten. Eftersom vi fick hämta bilen
tidigast kl 13.00 så lämnade vi in våra väskor på hotellet och gick ut på stan
för att fördriva tiden. Jag gick och kände efter om det gungade, lätt skrämd
skulle jag nog vilja uttrycka det. Vi gick in i en liten galleria och hittade ett
Italienskt fik där skulle vi fika, visst det kom ett skalv till, personalen pep..
Vi avslutade fikat rätt snabbt och gick ut från gallerian.
Vi hade suttit under ett glas tak...

Nu är vi på väg söderöver. Utmed vägarna fanns dessa
trädmurar, mer eller mindre täta. Hårt beskurna
så de var rakt avklippta i överkanten och inte alls så breda kanske 1-2 meter.

Det är inte mycket skog, mest böljande kullar.
Väldigt vackert och på dessa kullar fanns får och åter får.
Jag har nog aldrig sett så mycket får någon gång.

Vi fick ett tips av en taxichaufför att köra in i landet upp till
en sjö som heter Lake Tekapo på 710 meters höjd.
På vägen dit inhandlade vi mössa, vantar och varm tröja till mig.
Detta fick vi användning för.

Sjön är fylld av smält vatten från jöklarna i bergen och ger ifrån sig
opalgnistrande sken. Vackert! Det var mulet så vi såg inte Mount Cooc.

Churtch of the Good Shepherd.

Intill kyrkan står denna bronsstaty av en fårhund som restes
1968 som en hyllning till den viktiga roll dessa hundar har för
höglandets fårhållning.

Jag i nya vantar, mössa och den varma tröjan.

Maken fotograferar.

Min kvällsmat, vi brukar fråga efter lokalt vin.

Tillbaka ut mot kusten igen. Vi passerar Twizel
där delar av filmen "Sagan om ringen" har spelats in.

Otroligt opalblå färg på vattnet.

Här är det kossor som betar.

När vi kommer till Duntroon, hittar vi den underbara
restaurangen "Den flygande Grisen Cafe". Det kunde
vi bara inte motstå och det var dax för lunchen.

Jag åt "Flying pig special", ser ut så här.
gotti!

När vi kom närmare Oamaru
var det varning för blåa pingviner.

Men det regnade och blåste rejält,
så pingvinerna var inte "hemma"

Dessa blommor växer vilt utefter vägarna.

Tillbaka till Stilla havet igen.

Det här är spännande.

Det dyker upp nya hela tiden.

De är väldigt stora.

Tången var av det värsta slag.

Där nere är kloten.

Nu har vi kommit Dunedin´s berömda järnvägsstation.

Väntrums golvet.

Vacker trappa.

Detta är från stjärnhimlen, återfinns på deras flagga.

Järnvägsstationen längst ner i gatan.

Skulle kunna leva på Bruchetta, bara så supergott!

Min favorit Yellow tail!
Cabernet Sauvignon, mmm

Vilket moln!

På väg mot Milford Sound, stannade vi till vid Spegel sjön.
(i förgrunden vår hyrbil)

Så vackert jag gick runt med ett leende. Så vackert!!

När vi kom fram till Milford Sound köpte vi en båttur på fjorden.

Det var en vacker dag. Vattenfall på vattenfall såg vi utmed fjorden.

Ganska små sälar låg på en klippa och slöade.

På nästa bild har vår skeppare backat in i ett vattenfall.
Vissa blev våta.

Här är vattenfallet!

Regnbåge!

Nu åker vi från vattenfallet vi backa in i.

Tillbaka i hamnen.

Min goda varma sjödjurs sallad!

Nu är vi på väg till lysmaskgrottan i Te Aunau.

Vi fick huka oss ordentligt när vi gick in i grottan.
Mörkt som bara den. Det gick inte att ha ryggsäcken på ryggen den tog i taket.
Tyvärr fick vi inte fotografera, för då skulle maskarna bli rädda.
Viska var ett måste.

Silver fern, en slags trädormbunke.
Namnet kommer från bladens silverfärgade undersida.

På väg mot Queenstown, där ska vi bo i två nätter.

Vita får och åter vita får.

Vägen gick utefter Lake Wakatipu. Queenstown är som ett svenskt "Åre"
Nya Zeelands äventyrshuvudstad.

Alla rum har utsikt över sjön, lovade boken.
Å det fick vi.

Porten är ett monument över första värdskriget.

Ormbunksbladet är en symbol för Nya Zeeland.

Här kommer TSS Earnslow på Lake Wakatipu.
Här kan man åka Jetover Jet en snabb båt, Forsränning,
Glidflygning, Fallskärmshoppning, för att inte tala om
Bungy-hoppets födelseort.

Vi tog en Skyline gondola upp på Bobs Peak.
Där uppe åt vi lunch. Jag pasta.
Vi hoppade över godsakerna nedan,,,

Här skrivs det vykort till dom där hemma.

Utsikten från toppen!

Vackert gräs som fanns utefter vägarna.

Ja här är det en som har bungyjumpat.

Det var ganska brant.

God mat på kvällen.

Guldstäder fanns det gott om.
Vi besökte en på vägen från Queenstown.

Det är en fungerande stad idag.

Och guld fanns det. Lägg till en nolla och dela på hälften,
så får du det ungefärliga priset i svenska kronor.

Grekisk sallad.

Nu är vi på väg mot Fox glacier.
Det regnade så mycket så vi funderade på om vi
skulle vända och ta in på hotellet vi nyss passerade.
Men vi härdade ut och kom fram sent till Fox glacier.

Dagen därpå började vi med att åka till Nya Zeelands mest fotograferade sjö.
Lake Matheson, det stod i böckerna att " kanske är platsen lite överreklamerad"
Men vi tog en promenad sjön.

Spegelblank, visst.

Regnskogen går hela vägen ner till sjön.

Här ska vara den bästa platsen att fotografera på.
Vi hade lite otur med låga moln.

Fortfarande låga moln, men det är vackert!

Silverormbunke på gång. En baby.

Det smakade gott efter promenaden som
tog ca 2 timmar.

Sedan for vi mot glaciären,, den var stäng pga en damm lite
högre upp var på väg att brista. Så, så här nära fick man komma
Fox glaciär.
Å det var en bra bit kvar.

Då åkte vi vidare mot Frans Josef glaciär, där kunde man komma närmare.
Och ville man ta en promenad på glaciären fick man gå med en guide.

Det var en bra bit att gå på en torr flodbädd.

Här fanns också vattenfall.

Markerad led.

Hit men inte längre utan guide.
Det stod artiklar urklippta ur tidningar om
turister som trotsat och gått närmare och så har
det skett dödliga olyckor.

Här kan man se hur glaciären har brett ut sig.
och den har vuxit sedan 1980 talet.

Också ett gott utmärkt vin.

Vi fortsatte till Hokitika.
På kvällen fick vi för oss att vi skulle se solnedgången.
Men vi hann inte.
Fast på stranden fanns det konstverk, det var kul.

Nu är vi på väg mot Nelson, så långt norr ut på sydön som vi har tänkt oss.

Vi passerade många envägs broar på vår resa.
Men detta var den enda där vi var tvungen att dela bron med tåget också.
Tänk om tåget kom när vi var på bron,,,,

Strax innan Nelson kom vi fram till en guldgrävarstad igen.
Denna är rekonstruerad.
Här kunde vi åka med ånglok.

Vid Punakaiki tittade vi på pannkaksklipporna.

Här kunde man kunde gå en slinga.
Bilderna får tala för sig själva.

Det var ganska listigt i Nya Zeeland. På de flesta vägar var det 100 km/tim
som gällde men när det kom en kurva, vilket det gjorde ganska ofta
så stod det vilken hastighet som var lämplig att hålla för att ta kurvan säkert.

Här är det trångt!

Det här var supergott!
En sorts kaksmulor i botten sedan en äggkräm + bananhalvor
grädde och grovt riven choklad. Yammi
Här fick jag mina första kliande myggbett.

Här har ett jordskalv skadat naturen.
En del av berget har ramlat ner.

Häftiga moln!

Nelson.

Det var lördagsmarknad när vi kom dit.

Kul blompedistal eller vad man ska kalla det.

Ibland är det bra att åka fel.
Vilken härlig restauran vi hittade.
Havelock världens största hemvist för grönläppad mussla.

Här är musslorna med vitlökssmör, bara så gott!!

Jag har ett favorit vitt vin.
Det är Stoneleigh.
Det sägs att vingården är byggd på en tidigare
flodbädd och uppkallad efter de stenar som täcker området.
Solljuset som reflekteras från stenarna påskyndar vindruvornas mognad.

Kanske kommer jag att dricka vinet från dessa vindruvor.

Nu närmar vi oss Kaikoura, där ska vi på valsafari.

Kvällsmaten.

Valbåten skulle ut kl 16.00 så vi tog en härlig
promenad ute på en udde.

Långt där nere skulle vi gå på tillbakavägen.

Det fanns en liten risk för sjösjuka.
Så vi fick en undervisning om hur vi skulle bete oss.
Absolut inte göra något i havet, det kunde stå oss dyrt.

Rätt snart fick vi syn på en Spermval.
Stooora.

Här dyker den.

En tand från en Spermval.

Åter igen ett gott lokalt vin.
Lustig etikett med en kivi på.

Underbart gott!
Jag var så hungrig så jag hann inte fotografera förrätten.
Men den var underbar den också, tre stycken bruchetta.

Ost blandad med valnötter och några vindruvor.

Lite suddig men lite fräck bild på en gammal bil.

Så mycket mysiga restaurang/cafer det fanns mitt ute i landet.
Här är ytterligare en.

Tillbaka i Christchurch

Högt där uppe bodde vi.
Nu bor vi på andra våningen på Bella Vista, det känns tryggare.

Shopping!

Vi köpte härliga tröjor i merino/possum ull, så härligt mjuka.
Alla barnen fick varsin.

Bruchetta, förstås :-)

Här stöttas fasaden upp efter ett jordskalv.
Man kan tydligt se sprickan i fasaden.

Nu lämnar vi Nya Zeeland,
här ser man tydligt rutnätet av trädmurarna.

Sista bilden på västkusten av Nya Zeeland. Där har vi åkt...

Australien.

På resan hem stannade vi ett dygn i Singapore.
Här på gatan i Chinatown bodde vi.
När vi kom till hotellet ca 24.00 var vi hur pigga som helst.
Så vi bestämde oss för att ta en promenad innan läggdax.
Det var så varmt och klibbigt ute.